Let's leave

Som vanligt när jag inte mår bra så kollar jag upp symptomen. Inte så att jag googlar symptomen, utan jag googlar sjukdomen.
Jag har sökt på illamående+hjärntumör, illamående+MS, illamående+reumatism, illamående+njursten.
Dock lutar det mest åt något av de två nämnda i rubriken... Vi får väl se, med lite tur så håller i sig till nyår iaf, så att jag slipper ha på mig den nya klänningen, sippra champagne och käka musslor.
Konstiga symptom föresten, feber, illamående, frossa, ont i ena äggstocken och... ont i båda framsida lår (?!)

Om det inte blir nåt nyår för mig har jag iaf något annat att göra! Har nämligen fått en superfin bok av Sahar; 1000 pin-up girls. Hon vet att träffa rätt hon!

Tog en paus och läste en cancersjuks blogg. Det var kul. Nu kommer kvällen innebära att se alla delar av Himlen Kan Vänta igen. Det är lätt att glida in i det där vältrandet i misär.

Kom alltså in på sjukdomar igen. Jag har en del;
- Obotlig tandpressning. Trots bettskenan så måste M väcka mig flera ggr varje natt. Har ringt akut till min tandläkare om detta, men han tyckte inte det var så akut eftersom han var i Thailand och telefonisten bad mig återkomma om 2 mån istället. Jag unnar honom verkligen detta.
- Panikångest. Jag äger alla böcker som finns inom detta ämne. Jag har t.o.m. en tal-CD. Dock brukar jag hoppa över kapitlena som behandlar hur man blir fri (att VILJA bli fri). Just därför att detta känns så sjukt svårt. Därför är även denna obotlig.
- Bröstcancer. Varje gång dom känner igenom bröstet och även knölen så slutar det med att dom ljuger och säger att det "bara" är en knota. Men om den blir större så ska jag söka igen. Vadå söka igen?! Och om det är för sent då? Slår vad om att det kommer låta så här:
- "Kom och titta på detta Inger! Tösen har ju gått med en elakartad tumör lika stor som din sons pingisboll! Om hon ändå hade sökt i tid, då hade detta ju gått att bota!"

Jag uppskattar att dom finns, sjukvården. 
Fick precis ett tecken på att det är något allvarligt fel! Skulle kommentera Linas blogg, och ombads skriva ordförklaring till en bild. Gissa vad för bild!!! En rullstol!

Nä, måste fortsätta googla, kände nämligen ett hugg i vänstra hjärtat... är väl hjärtinfarkt på gång igen...

Kenta som är "min" katt släpptes ut igår när vi kom hem vid 01:30.
Kenta är min därför att han är precis lika mesig som jag, han vill egentligen bara ligga i ett knä och det är mitt, han är lika nervös som jag - kryper in under bordet varje gång det knackar på dörren. Han är helt enkelt lite osäker, lite otrygg och väldigt hemmakär.

Hur som helst, efter att vi ropat, skrikit, gapat på Kenta till (skojar inte) 06:00 så somnade man till slut.
Utmattad och ledsen, var tusan har han tagit vägen?!
Grannen hatar nog mig, för träffade henne innan idag, jag log och sa hej, men hon tittade mest rakt fram och fortsatte gå snabbt.

Kl.11:00 idag gick och den andra katten Stoffe skallgång. Räknade med det värsta som jag alltid gör. Nu är han överkörd, mosad och borta. Nu blir det Blå Stjärnan, kremering, begravning och många tårar.
Ropar och ropar, letar under bilar.
Till slut hör jag någon jama desperat. Samtidigt träffar jag ett medelålders par som får syn på Kenta. Längst upp i en tall, sittandes jämte en kråka.

Kenta är verkligen ledsen och jag och kvinnan står och ropar. Hon ropar gumman, men jag kan inte med att säga till att Kenta oftast är ett killnamn.

Till slut klarar han att klättra ner. Morrhåren är frusna och han darrar. Det måste varit massa minus i natt.
Kvinnan känner helt plötsligt igen mig, en barndomskompis mamma. Hon berättar stolt att dottern precis fått barn, och nämner sedan 3 till i samma klass som jag Ettan-Fyran som fått barn. Bland annat en kille som gick lite konstigt eftersom han blivit skjuten i benet av sin storebror i låg ålder (ja, det är sant.) Lite löjlig känner jag mig, där jag står och kramar Kenta och säger att jag är nöjd med att ha katt.

Nu ska vi kramas lite till...

kanske för att finna inspiration.
Förr kunde jag t.o.m. längta efter att skriva, längta efter att lektionen skulle ta slut så jag kunde vandra hem till min ångestfyllda delade lägenhet i det otroligt bittra Nyköping, sätta mig i sammetssoffan med brännhål, langa upp fötterna på det billiga IKEAbordet och bara låta fingrarna rulla på tangenterna. Oftast handlade det om saker jag var arg på, jobbiga barn, irriterande busschaufförer, tråkiga butiker och fula skyltar...

Men just nu, just idag så är jag väldigt lycklig. Ibland tänker man tillbaks på livet i Nyköping och saknar på ett sätt den bittra tillvaron... Det var lite tragikomik över det.

Men hur kan man vara bitter nu? När man sitter i soffan, har en pytteliten tass på axeln, hör spinnandet i örat, vänder sig om och får en puss på näsan av den sötaste lilla varelsen.

Kanske låter patetiskt att ett gäng katter kan få en att må så bra. Men det är ju en speciell lycka som man bara kan få av djur.

så mycket har jag på mitt konto nu.
Letar febrilt efter källan till minuset. Kan det ha varit den kinesiska mannen med sne mun på restaurangen? Eller den rödblemmiga kvinnan på Pressbyrån?

---

En gång var jag ute på lunch med två killar på jobbet. Vi pratade om att leka, och vad man gör när man vill ha skoj.
Den ena spelade dataspel och den andra spelade volleyboll. Sen kom frågan. - Katrine, vad gör du när du vill ha skoj?
- Jaa, vad gör jag, listor är ju något jag är maniskt intresserad av!
Listor över mina kläder, önskelistor, budgetlistor, betygslistor, attgöralistor, böckerjaglästlistor mm.

Därför startar jag nu upp denna blogg igen.
Här kommer min favoritlista - Förbannadpålistan!

• http://www.kvp.se/nyheter/1.1344275/22-aring-lamnade-sina-hundar-att-do
  Sånna här människor förtjänar bara en sak - att utstå samma sak. Förjävligt!
• Folk som "glömmer bort" sina katter och släpper ut dom i skogen för att överleva själva
• ÅKE RÖV RÖJLAND. En man som kallar sig "Djurens vänners ordörande" i Borås, men som inte ens är värd att vara en blomkrukas vän. Googla på hans namn så finner ni vilket avskum han är.
• Västtrafik. Eller vad sägs om att stå vid motorvägen vid Landvetter i en timme i väntan på en extrabuss för att den vanliga bussen gått sönder? Sen när extrabussen är på väg får vi veta att den också gått sönder, vilket innebar än längre väntan. Att jag dessutom STOG UPP från GBG till Borås på Motorvägen gjorde inte saken bättre, och sen när jag frågar om vi får ersättning nu när vi blev 2 timmar försenade får jag svaret att "det kan jag inte lova".
  Jag tycker att de feta gubbarna på Västtrafiks kontor ska sätta sig och pendla varje dag mellan GBG och Borås för att få en uppfattning. Om inte detta hjälper så önskar jag mig i julklapp att bussen kör av vägen en dag när folk står upp, endast DÅ kanske Västtrafiks snålnötter förstår.
• inte direkt förbannad på, bara trött på; Kevin Borg. kommentarer överflödiga.
• 7 Eleven i Vasastan. Denna butik har ALDRIG växel och alltid slut på det man vill ha. Ta aldrig med en femhundralapp om ni går hit, för dom har max 20:- i växelkassan. Framförhållning för satan!
• Mer buss; Småkids som sitter längst bak på lokalbussarna och "roar" hela bussen med sin skitmusik. Tröttsamt och ruskigt irriterande.Erbjud rabatt på hörlurar till snorungar under 17! 
• Ännu mer buss; Folk som smaskar högljutt på något starkt luktande, t.ex chips. Doften vi inandas är då en blandning mellan människans andedräkt och tuggade dillchips. Nä, inför regler på vad som ätas får på bussar!

Men egentligen är jag inte så här arg egentligen. Imorgon ska vi dessutom hämta lille Jojje, vår femte familjemedlem!