Let's leave

Så hade man kunnat tjäna sig en fin hacka varje månad...

Antal Private Messages (är lika med frågor och önskemål om förklaringar, en del gärna 50 rader långa...) på Mandodiao.com. Jippie! Söndagskvällen räddad.

I några dagar har det luktat konstigt i sovrummet och vi har spekulerat i om det kan vara hunden som vi hade förra helgen som kan ha gjort något han inte fick någonstans där vi inte ser, eller om det helt enkelt beror på att vi inte torkat golvet på ett tag. Nu dammsög jag precis. Hittade då en djup tallrik med blöt kattmat under sängen, vilket påminde mig om att jag matat Kenta där inne och sedan gömt den under sängen så att inte Stoffe (som är allergisk mot nästan all kattmat) skulle hitta den. Nu har det gått några dagar och maten har givetvis möglat vilket innebar illa lukt. Härligt, fint. Skönt att hitta källan till det onda iaf.

För övrigt så blev Stoffe bajsad på i huvudet idag av elaka skator. Båda öronen var bokstavligen nerskitade.

Storhandling. Inget kött. Bara Quorn. Japp, det är det nya i familjen Peterssons hushåll. M har varit inne på det längre än mig, men det som funkade som en spark i röven för mig var:

Två Mando-gig i London, varav ett med Gaslight Anthem, och sen två stora festivaler i Tyskland (Mando Diao, Phoenix, White Lies, Prodigy, Marilyn Manson, Slipknot, Bloc Party, Korn, PLacebo, Killers, Razorlight, Juliette Lewis, Limp Bizkit, Billy talent....) - och allt på samma vecka, nämligen nästa! Är nog lyckligast i värn!

Det kunde inte passat bättre! M:s turné 16-26 sep, min 15-29 okt, hans 31 okt-5 dec. Okej vi kommer inte ses så mycket i höst, men behöver å andra sidan inte någon kattvakt!

HIGH HATS



MANDO DIAO

Speciellt inte när det är på sånna hissnande summor som 16 kr. Tur att Tradera vet hur man tar i med hårdhandskarna! Spärrat konto och hot om inkasso... håhåjaja

Philip har badat, lekt, spelat frisbee och fotboll och nu sysslar han med en välförtjänt vila. Jag och Martina har precis sprungit runt sjön med den lille envise starke rackaren. Gillar verkligen Martina. Hon är lite som Philip - en stor tjej i en liten kropp.

Det här fenomenet inträffar då och då. Just nu t.ex. Vi sitter ute i vårvärmen, grillar och har skittrevligt.
Jag börjar frysa. Klär på mig.... och klär på mig...och klär på mig... Sitter till slut med två stickade tröjor och lång vinterjacka uppknäppt tlll näsan. Men det hjälper inte... Brösten gör så fruktansvärt ont! Det är som att dom stelnar, bara dom, ingen annan kroppsdel. Och det enda som funkar är att gå in och massera. Så det gör jag nu. Strax klar, ut och på't igen!

Finns bara ett ord: HAT!



Till vänster: Sista bilden på Baby P

M kommer hem och utbrister "Jag är så jävla hungrig! Kan jag ta lite pepparkaka eller?"

Visst, jag vet att den blev liiite bränd men det där tog hårt alltså...

Men som tur var hittade jag det här: SOCKERKAKA UTAN ÄGG. Himla käckt! (Har ju inte gjort det än)

Jag, Kenta, Stoffe, Jojje och lille Philip är hemma själva än så länge! Philip har funkat förvånansvärt bra med katterna och har värvat Stoffe som sin följeslagare. Den stackaren har ju fortfarande stödkrage och får inte gå ut, men lider inte av det eftersom det finns en ännu större stornos att upptäcka inomhus...Vem sa att katter och hundar inte funkar ihop? Nu ligger lille Phil och sover, helt utmattad efter all lek med Ewas bordercollies Eddie & Embla idag. Mycket nya intryck...det är verkligen skitkul att ha honom här!



Philip & Eddie-bus

Blir en vardagslyxlista idag!

- Nyplockade vitsippor
- Ett fyrfota välkomnande i dörren när man kommer hem
- En Sahar i ens soffa
- En blöt nospuss av Kenta
- Rena sängkläder
- Vind som blåser in från altandörren
- När jeansen sitter lite lösare än vanligt
- En sommar på ingång
- En Europaturné i höst att se fram emot
- Ny svett efter en powerwalk
- Morgonkaffet med massa mjölk
- Att småretas med M
- <3

Hundvakt några dagar. Ojoj vad jag och lille Filip ska va ute och leka. Längtar!

även om chanserna var goda. Och nu lämnar han Debatt. Trist! Hans snabba kommentarer och repliker har roat oss här hemma många kvällar genom SVT Play.

Igår var jag på Blå Stjärnan med husse. Såret såg inte alls bra ut så jag fick både salva och medicin. Dom rakade mig lite på ryggen också så nu är jag kal där. Jag skäms. Och jag får inte gå ut för då kan det komma smuts i såret. Och jag får inte vara med Kenta för han ska hela tiden försöka tvätta såret. Och så fort Jojje kommer in och ser mig sitter han bara och stirrar som om jag är en utomjording. Dessutom blir dom lite småsura när jag går in i dom med kragen. Men det är inte så lätt! Igår lyckades jag ta mig under soffan, men fastnade och kom inte ut. Utan hjälp hade jag väl fortfarande legat där...

Till råga på allt så får jag bara äta mitt allergifoder. Det är hemskt! Känner ju doften av fin smaskig blötmat när de andra glufsar i sig medans jag får äta små runda bruna torra pluttar. Och ni kan ju tänka er hur det känns att ha allergi som kliar men inte komma åt och klia pga en stor otymplig plastkrage runt halsen.

Just nu är det inte lätt att va Stoffe...

Hej Mando Diao!
 
ni är så grymma! :D
 
jag bara undrar om ni har en lista på vilka som har varit på era konserter?
har ett litet problem ...

M är hemma från jobbet idag, ska till Blå Stjärnan med Stoffe som fått ett stort och djupt sår på ryggen. Jag misstänker starkt att han drabbats av samma som grannkatten Bruno. Bruno kom nämligen hem för ett tag sen skjuten av ett luftgevär. Dom jävlarna!

Virvlande tankar.
Stoffe, Björns sologig i Berlin idag, Street teamet i Kanada och i UK och i Frankrike, allergifoder, pengar på kontot, ballerina, hårfärg, kärlek, stegräknare, High Hats, rakade ben, chefen, grillat, Julia... och den konstigaste av dom alla; saknar Mitt Andra Hem i Örebro.

Nu kom en sån till!
En pik?

Så här måste det kännas att vara kille och få spam mail om Viagra varje dag.

Facebook FÖRESLÅR att jag ska bli ett fan av Tacos. Är det bara för att EN av mina vänner är det eller är det för att Facebook KÄNNER PÅ SIG att jag nog gillar tacos eller är det för att NÅGON föreslagit att jag nog vill bli ett fan av tacos?



Sen kan man välja:

1) Bli ett fan av Tacos!!! och erkänna att man är ett litet tacosmonster som nog kommer tillbringa många kvällar med fet köttfärssås rinnandes nerför hakan.
2) Klicka bort förslaget och dissa NÅGONS förslag. Denna NÅGON kan ta illa upp och kanske till och med är skapare av "fancluben". Vill man riskera det?

Den tåls att sugas på tills imorrn tror jag minsann...

Inget fan av Elfsborg eller fotboll alls för den delen. Förstår inte riktigt grejjen med att skråla ikapp tills man blir hes om att den gick in eller inte. Dessutom är matcherna ofta sent vilket innebär kyla och skugga. Stå där med sin gula halsduk som inte ens är varm och sen GÅ hela vägen hem besviken efteråt...inte aktuellt. Men....! när Elfsborg och öl går hand i hand är man inte lika sen med att tacka nej. Så nu tar jag tillfället i akt och beger jag mig strax ner till Träggan me Jennie & Mårten för en extra fin pissgul dryck. Releasefest för Elfsborgsskivan idag alltså och M spelar med Hellsborg i sin nystrukna kavaj .

Såg ni förresten på BT.se om olyckan mellan GBG och Borås? Skapade inte alls noja hos vederbörande, då det handlar om samma sträcka som man åker fram och tillbaks varje dag. Och i den utbrända bussen färdades personer från ett daghem! Ja, ska det drabba några så är det nog dom... som inte riktigt förstår och kanske inte är kapabla till att få bestående psykiska men. Fast jag vet inte, det kanske dom får. Hemskt hur som helst, glädjande är dock att alla hann ut och ingen blev skadad.

"Bussen"

har en fin hemlis som dom hoppas kunna ro i hamn... Planeringsmöte idag!

När man börjar lyssna på någon som försvunnit ut ur systemet men som betytt mycket innan. Detta är min och M's favvo och åh nu ska jag lyssna på Albert Hammond Jr varje dag!!!

sitter jag och smygsurfar på Swebus Surfexpress. Ja nätet heter så. Det är fint att sitta här bak, man kan slänga upp benen på sätet jämte och spraya håret utan att någon bakom blir sur. Men! Swebus går ju från Stockholm till Göteborg, och när jag går på i Borås är alla stockholmare jättekissenödiga, så titt som tätt måste jag dra upp benen så att de kan öppna toadörren. Och när någon väl gått in så är det svårt att slappna av i benen eftersom man vet att man snart måste dra upp dom igen... Så man sitter bara och väntar på det där fula spolljudet, spänner vaderna och gör sig beredd. Mycket jobbig sits!!!

När jag såg den här rubriken tänkte jag - nerlaget? nerlagda? Är det någon som lyft upp dom och sen lagt dom ner? Och om någon har gjort det - är det verkligen värt en notis? Eller är det ett föråldrat ord som man missat innebörden av?

Bakluckeloppis i all ära. Gamla böcker, porslin, solstollar mm... Men man säljer inte en kanin! Eller tydligen så gör man det.. För där stod hon, den snorkiga damen med den fina vädurskaninen i en bur. Hon prutade nästan med sig själv för att få iväg honom. "Om han inte blir såld får vi avliva.." sa hon med ett fniss. Ett fniss!!! Blev förbannad, sparkade demonstrativt i gruset framför hennes bil och gick därifrån. Finns väl många sätt att göra sig av med en kanin, lämna till djuraffär, söndagsmarknad i BT, blocket. Men det är för fan inte Ramblan i Barcelona.

 

Hemkomna från bakluckeloppisen. Gjorde många fynd! Två fina beiga badrumsmattor 20:-, LP's 10:- st, Nya lampfötter + skärmar 3 st 80:-, ny stegräknare MED inbyggd radio, de ni! Endast 20 kr.
Man känner sig som ett barn när man studsar omkring bland sakerna där.

Blev även två badmintonrack, så nu blire match i trädgårn! Inte just idag, för det ligger en huvudlös mus precis utanför..

Ja faktiskt mysigt med regn. Har suttit och jobbat med Kenta i knät och tittat ut över det regniga Borås. Det känns verkligen som att komma hem när det regnar så här. Ska toppa denna härliga dag med en stordiskning. Nästa fem diskningar är tyvärr också mina. Vi gjorde ju en deal för några dar sen, jag och M - om han tog upp musen som jag lät Kenta ta in, så skulle jag diska 5 av hans diskningar. Kändes som rätt val just då, men INTE nu. Fan, skulle tatt den där musen istället...

Jag visste inte att hon hette så först...

Det började med att en kvinna ringde mig när jag satt på lunch. Hon lät VÄLDIGT konstig, obehagligt glad på ett falskt sätt. Hon ville veta vad jag gjorde och vilka jag var med. När jag till slut lyckats förklara för henne att jag inte kände någon Marie, som hon sa att hon hette så ville hon ändå inte lägga på. Fick klicka henne till slut, till följd av kalla kårar. Kollade upp numret, såg att Marie bodde i Mora.

Tänkte inte mer på det, hon hade väl ringt fel bara. Men sen ringde telefonen två ggr till på jobbet, samma nummer, samma Marie. Svarade inte då.

Slutade jobbet. Telefonen ringde igen. Den här gången undrade Marie återigen vilka jag var med och vad jag gjorde. Hon påstod att mitt nummer helt plötsligt dykt upp på hennes telefon. Jag nekade givetvis till detta. Har inte ringt upp henne liksom. Då ilsknar hon till och säger att det måste vara KAJ som ringt mig då. Hon ber mig säga till Kaj att han inte behöver höra av sig igen. För tionde gången försöker jag förklara att jag varken vet vem Kaj eller hon är. Hon tror mig inte. Hon slutar vara arg men vill fortsätta prata. Jag är tyst några sekunder för att vänta på att hon ska ursäkta sig och lägga på. Men hon gör inte det.

På något sätt lyckas jag avsluta samtalet... igen. Men jag är skraj. Väldigt skraj.

den här mannen har etsat sig fast... Han är en fantastisk serviceminded leverantör som jag beställt mängder av Mando flyers och klistermärken av. Och det är inte en gång utan flera som han bett oss komma och besöka honom och hans familj i Rumänien. Nu är det snart sommar. Biljetterna kostar ingenting. Varför inte!!!

...är det jag som städar och plockar, och M som förväntar sig att allt ska ligga exakt där han lämnade det. Det är en kass kombo och det krävs inte mycket för att räkna ut att han blir minst lika vansinning på mig när jag lagt undan hans saker i någon låda, som jag blir när sakerna INTE ligger i sin låda. Han har fått en alldeles egen låda i köket, varför kan han inte bara hålla sig till den!? (att jag lagit beslag på alla andra lådor hör inte till saken just nu)

Hur som helst, två dagar i rad har jag nu kommit hem, lägenheten tom men altandörren öppen! Efter första dagen var bråket i full gång efter upptäckten, men efter andra dagen hade det eskalerat totalt. Jag skrek nog högst. Eller, det var bara jag som skrek. "Hur kan du INTE låsa efter dig!!!"

Svaret som så många andra gånger var att nycklarna var borta! Fast inte BORTA borta, för dom är ju NÅNSTANS här i lägenheten, han vet bara inte exakt var. Efter att ha hört detta återigen så sänker jag tonen, skippar skriket och försöker mig istället på psykmetoden "Det är inte konstigt att du aldrig kommer växa upp, hur tankspridd får man bli, vi kanske ska be din mamma komma och låsa efter dig varje gång du går hemifrån"
Jag var helt enkelt irriterad. Ansvarslöst!!!

När jag sitter på bussen till jobbet i morse, lagom irriterad, så letar jag igenom väskan efter läpsyl...
Och det är med sjuk ångest jag gör upptäckten - nycklarna har legat i min väska hela tiden. Jag har städat undan dom, och trott att dom var mina.

Detta kunde jag givetvis inte berätta när jag kom hem, utan var tvungen att ljuga ihop att jag hittat dom under skohyllan i hallen.
Han gick på det.
Jag är inte bara ond, hemsk, elak och en lögnare, utan dessutom mer tankspridd än han.

Hörde ett jättekonstigt ljud när jag satt i köket. Lät som en katt som skällde! Aldrig hört detta innan. Å så var det lille Kenta som kom in! Det gör inget om han tror att han är en hund nu och är ännu stirrigare än vanligt, bara han är hemma!

Nu sitter man här på söndagskvällen med två ogjorda deklarationer, massa oöppnade mail som egentligen skulle varit besvarade nu OCH en försvunnen katt.

Och det där gula deklarationshäftet ligger och blänger på mig från soffbordet. Det enda positiva med det är att det faktiskt råkar vara en katt på framsidan.

Jävla skitsKATTeverket!

... som samarbetar med tidningen Må Bra är jag och Sahar registrerade. Där har vi valt en egen rutt och tävlar om vem som kommer fram först. Som ni ser är vi på väg mot Ånge. För varje kommun man kommer till så får man göra ett kommunquiz. Strax ska jag testa mina kunskaper om Laxå! Jättespännande! 

Igår var en kass dag. 10013 steg. Och då sprang jag dom 50 sista inne i sovrummet 02:00, på stället. Som ett mongo. "Måste över 10.000, allt annat är inaktivitet, tyvärr" som Astri sa till mig...

På tal om något annat så har vi fantastiskt mycket djur här nu. Katterna fångar allt möjligt varje dag. Man blir lite som ett fall för kvinnomisshandel - Även om man VET att katter visst fångar möss, kaniner och fåglar så tänker man att det gäller alla andra, men absolut inte sina egna. Dom sötingarna skulle aldrig få för sig att göra så...

Lurad!
 

Igår fick vi in en halvdöd lite stackare. Stoffe lämnade den så fint i vardagsrummet. Han tyckte väl att vi behövde lite frukost. Den lille stackaren låg och skakade, pulsen gick i 390.Vi inneboende människor vankade av och an och bråkade om vem som skulle ta ut den. Till slut bestämdes det att vi skulle avliva på plats. Ja, i lägenheten. M var den som utförde mordet.
Rakt ner i toaletten åkte den lille stackaren. Tror att det var mest humant. Men hyresvärden, som klagar på att vi spolar ner för mycket hår i avloppet, lär inte bli glad nästa gång han rensar.

Såg något B frågeprogram igår med Rikard Olsson i spetsen. I början ska ju alltid deltagarna presenteras av programledaren. Detta innebär att kameran är riktad mot t.ex "Anders Karlsson" i några fler sekunder än det är behagligt. Både för oss som tittare och för dom. Noterade att en av dom började med att höja ögonbrynen lite käckt. (det kan ju se trevligt ut) sen blev han besvärad när kameran fortfarande var på, började skruva på sig och le väldigt ansträngt och snett med ena sidan av munnen, samtidigt som Rikard Olsson berättade att "Anders" var från Töreboda och väldigt bilintresserad. Helt onödig fakta för övrigt.

Näste man ut körde en annan taktik. Han började med att le som han skulle göra om någon skulle ta kort, och i mitten av presentationen (då man tycker att Rikard för länge sen skulle ha gått vidare till nästa person) så utförde han ett misslyckat försök till att blinka lite hurtigt med ena ögat. Ja, det kan ju kanske funka. Dock inte för honom, det såg mer ut som ett allvarligt inslag av ticks. Vi tittare blev informerad om att "Lars" gillar att vara ute med sin strävhåriga tax i skogen. Ofan!

Tredje deltagaren bestämde sig för att detta var hysteriskt roligt och satt och skrattade nervöst med hela ansiktet (fast man hörde inget för hans mick var såklart av) och kluckade med axlarna upp och ner under hela presentationen. När Rikard nämnde att Krister åkt tåg hela långa vägen från Östersund för att vara med så var skrattanfallet totalt maximerat. Vi fick också veta att Krister var en pensionerad snickare. Se där!



Det känns lite som att gå in på Blocket och kolla efter en lämplig hund.
"Jaha, han är från Ulricehamn, käck och bara 1 år. Se så glad han ser ut också! Det kanske vore något älskling?
Nähä, men gå vidare till nästa då..."