Let's leave

Lycka är att se bilder på den hemlösa kattfamiljen och hur dom har det nu. Nu har alla kattungar flyttat till egna hem, även kattmamman. Så här lever några av dom nu:

Peno till mig på fikat:
- Vänta, du har något i håret!
- Ja, det kallas hårspänne.
- Aha, det såg ut som en träbit.

OK Go - You're So Damn Hot from OK Go on Vimeo.

Det lät så lätt när han sa det. Kan det verkligen vara så? Måste testa. Måste testa att vakna upp en dag och ha bestämt mig. Bestämt mig för att aldrig mer göra något som man inte riktigt känner för. Lära mig säga nej helt enkelt. Bestämt nej.

Jag är jättenyfiken. Vad gör dom där nere egentligen? Vart bajsar dom? Hur luktar deras hår? Vilka grupperingar har bildats? Vem är ledaren? Hur smakar vattnet som sipprar in i den blockerade gruvan?

Så det finns faktiskt lite tid att sticka, dricka latte och kolla en Johnossikonsert.

Alla är vi sulor.

Den iransk-kanadensiska bloggaren Hossein Derakhsha döms till 19 års fängelse.
Han åtalas för att samarbeta med fientliga stater, kränkande islamiskt tänkande och propaganda mot regimen. Och han bor ens inte i Iran! Utan i Kanada, sen år 2000. Efter att ha flyttat till Kanada postade han enkla instruktioner på persiska om hur man publicerar bloggar.

2008 greps han under en semestervistelse i Iran.

Källa.

Igår tog vi ett glas vin till maten, och det skämtades om att N ska uppdatera sin Twitter om middagen. Fast såklart inte med vin då, eftersom alkohol är förbjudet i Iran och N ska åka tillbaks om tre år, utan med "gult vatten - sånt dom har i Sverige":

Svårt att greppa att detta är 2010.

Dom får gärna stanna ett tag. Det här är faktiskt skittrevligt!

Brittstigen med sina 5683 trappor i mörkret.
Där kan ni våldta ni som vill. För största bästa effekt kan ni komma uppifrån när tjejen är på väg nedför trappan, putta henne så hon slår i huvudet i stentrappan, blir medvetslös och sen är det fritt fram att få utlopp för sin (ja för sin vad?)

Vad händer med Sverige?!
Känner mig helt bedrövad idag.

Jag vågar faktiskt inte åka buss till GBG idag pga gårdagens händelse. Eller tåg. Jag vågar inte gå ensam i den staden. Så jag åker bil med en kompis nu istället. Detta innebär att jag kommer 3 timmar för tidigt till jobbet.

Men hellre det än att bli hittad i ett skogsparti på Hisingen va... I think so.

Tänkte gått ut och gått runt sjön här, men ändrade mig.... Varför måste det hända så mycket hemskheter hela tiden! Men jag ska nog bo kvar i Borås ändå, GBG får vänta tills jag har en pitbull eller sambo. Fy fan. Vill bara ta mitt garn och krypa ner under täcket och sticka resten av året. Det skulle iaf kännas tryggt.

Jag HATAR att köra nedför. Tror hela tiden att jag ska strunta i att bromsa, gasa på och köra över allt som rör sig.

Uppför däremot. Jag ÄLSKAR att köra uppför. Då har man kontroll.

Dom borde bygga alla vägar uppåt.

Jag kom inte från ICA igår efter min storhandling. Det var helt omöjligt. Sjukt tunga påsar. Så jag fick gå till Eve och lånade en barnvagn att dra hem varorna i. Därför gjorde jag det enda rätta idag - införskaffade en shoppingvagn. Den är fantastiskt ful som ni ser. Den har samma färg som en volvo som jag såg på Hästhagsgatan idag. Men trots det - den är smart.



Ytterligare en anledning till tant är ju projekt stickning. Vi har även startat en stickklubb. Den heter stickklubb för det låter tuffare än symöte, som det egentligen är...

... om att ni blir tio tusen gånger snyggare med en cigg i munnen och kisande bekymrad blick som kollar upp mot kameran, eller hur? Och vi tjejer går på det. Varenda jävla gång.

Inte på morgonen innan jobbet.
Inte på väg till jobbet.
Inte på jobbet.
Inte hemma efter jobbet.
Inte på natten.

Folk.
Överallt.

Samma låt.
Två versioner.
Båda magiska.

Precis sån vill jag bli. Lära mig spela banjo via Yotube och sånt. Fint!

... kan du få om bor i Iran och blir påkommen med att använda Facebook.

Jag lär mig om Iran av Navid just nu. Tänkte läsa det här.
Sen ska jag lära honom om Sverige. OM inte det han uppdaterat sin status med betyder något dumt. Google Translate vägrar översätta det... Sahar, kan du hjälpa? Eller vill jag veta?

Odla gräs. (Kattgräs)



Sticka halsduk, mössa, eller vad fan det nu blir. Vet inte hur man ska forma den så det blir nog bara en stor fyrkant. Men ändå.



Leka med min nya mobil.




Inköp av ny gästsäng. Nu en armésäng tidigare använd av försvaret. Kommer användas av min nya inneboende som flyttar in imorgon.



Och på fredag kommer P4 Sjuhärad och ska göra ett reportage om "Hostel Kattis - för dig som är student" Börjar fundera på om jag gått för långt? Men det är bara en period. En rätt kul period.

Slut på lunch. Tillbaks till jobb. X

Och då är det så. Den rutiga skjortan matchar även Boråsvädret som hela veckan inneburit regn... Fast! Ni klagar. Jag njuter. Jag gillar inte att bli sådär varm och röd om kinderna som man blir på sommaren. Nu är perfekt. Folk är lite bittrare så man slipper le mot dom på stan också. Har ni tänkt på det? Alla är skylda av sina paraplyer och tittar ner i backarna när dom går så att dom inte ska (hemska tanke!!) råka döda en mask (eller det kanske bara är jag)

Och så får man ha stora halsdukar, kan skita i om man är brun eller inte och ingen märker om man missat att raka benen. Hösten mina vänner, den är fin den.

Här är monstret som gör livet näst intill outhärdligt för min nya inneboende. Men jag jobbar successivt på att få dom att acceptera varann. Nästa vecka räknar jag med framsteg #1 - Se till så de kan befinna sig i samma rum samtidigt.

To be continued...

Igår hoppade Navid flera meter bort när Jojje kom mot honom.
Igår fick jag hem B-vitamin specialbeställt till mina katter.

Imorse låg jag och Kenta sked och myste.
Imorse vaknade Navid vettskrämd och hade drömt en mardröm om att han blev uppäten av Kenta.

Så kan det gå.
Iran - Sverige.

Made by Mattis Martner.

Helt underbart! Alla är nu tingade till jättehärliga människor, även mamma Alice som ska flytta till en äldre dam och hennes 17-åriga katt Gustav. Projektet är därmed avslutat och genomfört med bravur. Nu slipper dessa små troll leva sina liv på gatan.

Lämnad ensam
Jag har inte valt att bli född till en katt,
Jag har inte valt att bli lämnad i natt,
I natt, då Du åkte iväg, lämnat mig,
Jag satt här tills kvällen och väntat på dig!

Jag satt även nästa morgon och dagen,
Jag kände hur hungern plågade magen,
Jag frös då regnet bara öste ner och
undrade varför jag ej kom in mer
i stugan som jag bodde i förut,
i värmen hos Dig att leka "titt-ut"...

Vi hade så roligt, jag älskade Dig,
Jag trodde att också Du älskade mig!
Du sa´jag var fin, Du sa jag var snäll,
men säg! Var håller DU hus ikväll?

Det är kallt, jag är hungrig, jag vill in till Dig!
Ta mig i knät, säg att Du vill ha MIG
i ditt hem i staden, jag väntar på Dig...

Jag väntar och hoppas Du kommer igen
innan jag dör...
Jag behöver ett hem!

Min nya business går ju helt strålande bra. Cashen bara rullar in och fyller upp min reskassa som aldrig förr!

Imorgon slussar jag in hyresgäst nummer 5 i raden på Larsgatan. Det är extrasängen bakom kökssoffan i köket som nu är bokad för andra gången. Men nu blir det inte en asiat utan en iranier. Navid, 25 år, IT-student på högskolan. Han verkade gilla mitt kök iaf. Eller... egentligen uttryckte han sig såhär "I have no better option as I'm staying at a hotel now and it's pretty expensive".

Vi blir alltså tre st i en månad framöver här. Det kommer gå bra. Han var trevlig. Det är bara en liten liten detalj som oroar mig.... Navid har aldrig någonsin i sitt 25-åriga liv rört vid ett djur. Förstår ni! ALDRIG!!! Kenta och Jojje var ute när han var här, så han träffade dom aldrig innan vi skakat hand (som tur var). Men ni skulle sett hans förtvivlade ögon när han på riktigt frågade om katterna kommer äta på honom på natten.

Kenta, Navid, Makarah, Jojje och jag under samma tak. Det här kan bli spännande.

Hur många gånger har ni hört:

- Vadå, är ni ihop eller?
- Nä, vi hänger.

Jag gillar det. Att hänga. Hängstadiet. Det betyder förmodligen att man har lite roligare än om man är ihop. Och man har förmodligen lite bättre sex och något färre jobbiga och tråkiga krav på varann. Och man anstränger sig lite mer eftersom man inte vet riktigt var man har varann. Och det bästa: Man HÄNGER mer.



Men å andra sidan - allt är ju relativt.

Jag har tjuvlyssnat på sån sjukt fin låt med High Hats hela dagen. Vill verkligen jobba med dom igen. Och jag tror det skulle funka faktiskt. Märkte det på Mange häromdagen när han hälsade med "Sho Len!"

Det där måste väl vara det tydligaste tecknet på att man är coolio igen efter uppbrottet eller? Jag tror det, det känns harmoniskt. Hur som helst, det nya blir finfint! Moi mucho excited!



Eller så kanske det det ovan bara var en lögn. Jag kanske hatar Mange och bara lyssnar på Robyn på jobbet.



Lite ambivalens gör dig bara gott.

Min kollega som sitter jämte har nu sagt DIZAJNA för tredje gången idag. Och han hänger liksom på Z:at lite för länge. Jag tror han menar designa.

Men jag skulle aldrig märka ord. Aldrig.

Nu i efterhand kom jag på att Laos bott i samma sängkläder i 4 veckor utan att jag ens frågat om han vill ha nya. Mest för att jag inte kom på vad sängkläder hette på engelska faktiskt....

Och tjejerna bodde 3 veckor i sina. Pinsamt. Men nu är det ju för sent.
Note to self: Plugga in.

Idag flyttade hela det risiga Laosgänget tillbaks till Laos. Det enda dom lämnade kvar efter sig var det här (no shit!?) Och mig då - risigare än någonsin. Riktigt risig, sjuk och äcklig är jag. Men nog om det.



Sen kom min nya Kambodjan hit och hämtade nyckeln, men sa att han inte flyttar in förräns på fredag. Och så verkade han bli lite besviken när jag berättade att en annan Laoskille inte skulle bo här samtidig som honom, som det var tänkt från början. Kambodjanen log lite snett och sa tyst att det ju faktiskt hade varit nice om han hade haft någon mer där.....

Så nu är det precis som när jag skaffade lilla katten Stoffe och letade efter en lekkompis till honom... Fast nu söker jag inte efter en kattkompis utan efter en asiatkompis, mellan 18 och 60 år, som ska plugga en kort period på Borås Universitet och som gärna vill ha sällskap av en 25-årig lättsam Kambodjan. Isåfall får vederbörande ta köket, precis som Laos gjorde.

Ni som känner mig vet att jag ljuger lite i annonsen. Pratar inte riktigt alla dom där språken och "rummet utan dörr" är alltså köket. Men vafan. Dom från Laos verkade trivas ju! Välkommen med din ansökan!

är man inte välkommen hem till sin mamma och pappa om man är sjuk
- "Nä för fan, kom inte dragandes med den där skiten hit!"

I Laos är det annorlunda. Där delar man vänligt på sjukdomarna och tar hand om sina medmänniskor. "Är du sjuk så kan lika gärna jag bli det med"

Igår gick Laosgänget och hälsade på mamma och pappa en snabbis. Men det blev alltså bara dom. Jag fick snällt sitta hemma och titta på Laila Bagge istället. Jag och "den där skiten".



Ligger man ner så rinner det långsammare förresten. Jag ska ligga lite här nu, låta det rinna slowly och se Gainsbourg. Vi säger så.

Är det normalt att ha så mycket näsblod så att det rinner som en flod av vatten och färgar soffan och hela jeansen röda? Hjärnblödning?



En snabb googling visade att jag har rätt:

Hä?

Men nu går vi mot hårdare tider. Hårdare, kallare och mörkare.

- Har do tvätten?
- Va?
- Har do tvätten?
- Ja, jag har tvätt-tid nu ja, bor du i huset?
- Nej, har do katten?
- Katten?
- Jå, katten, Blocket!
- Ja det finns två vita kvar av kattungarna.
- Den grå är kvar?
- Nej, de vita bara
- Ahå men den grå, randiga?
- Nej, de är tingade.
- Aha, men kan do spara en grå till mig, eller komma do med den grå till mig nu i Norrby?
- Ehh nä, alltså de gråa är ju som jag sa tingade, men kvar finns de två med vitt inslag. Fast dom är ju inte leveransklara än som det går att LÄSA i annonsen. Men du kan få numret till hon som dom bor hos nu, så du kan hälsa på först. Det kan ju vara smart, att träffa dem först du vet. Vänta, så ska du få numret.
- Aha ok, tack.

Klick.

Suck.

Tre veckors trångboddhet är över. Eller nej just det, det kommer en Kambodjan imorgon ja...

Ciao.

Jag är risigare än någonsin. Det har slått lock för öronen och någon form av obeghaglig vätska har fyllt hela min nos. Ögonen är blanka och nagellacket har falnat. Mitt hår är otvättat och mina ben fulla av myggbett.

Jag har ofrivilligt slutat med minipiller förresten. Dom tog slut och i det här snoriga tillståndet känner jag inte för att vresa upp i en undersökning för att skaffa nya. Dessutom har jag fått rekommendation om att man kan bli som en ny människa när man slutat. Speciellt om man ätit dom konstant i 12 år. Ny människa ska tydligen betyda bättre människa. Mer chill. Men det är precis tvärtom. Jag har gråtit varenda dag sen stoppet. Är inte det lite weird. Senast i morse grät jag lite när Katarina som har kattfamiljen nu ringde, och sa att en dam vill komma och titta på mamma Alice idag. Hon har en Gustaf på 14 år sen tidigare och vill nu ha en lugn och vuxen kattkompis till honom.  Jag håller alla tummar jag har för att hon fastnar för Alice! Sen läste jag om hittekatten Misse och grät ännu mer. Det kan ju vara febern också iofs..

Glöm inte smila upp dig idag Alice!



Kolla här förresten killar! Så lurade är ni! Ändå finns det fortfarande puckon som påstår att dom gillar när man är "naturlig".

I TORSDAGS: Sminkad, frisk, posig, pigg.



IDAG: Osminkad, sjuk, hängig, trött.

Det blir Jens Holm och V. Alla gånger! This is why.

Jag såg inte bara ålderdomshemstanter i Berlin.

Jag och 250 andra var ju där för Mando Diaos MTV Unplugged session. Och det var helt otroligt bra. Sagolikt. Fantastiskt. Jag rös, skrattade och var nära till gråt. Aldrig sett dem så personliga tidigare. Det var höjdpunkt på höjdpunkt hela tiden. T.ex High Heels- duetten som Gustaf gjorde med Juliette Lewis framför en brinnande eld. Eller när en av bandets inspirationskällor The Kinks egna Ray Davies kommer in och sjunger med Björn & Gustaf. Eller transan som dansade till Gloria. Eller mina (ja jag kallar dom mina nu faktiskt) görfina streetteamtjejer dansade i kostymer, fina klänningar och högklackat samtidigt som Dance With Somebody framfördes. I slutet sprang alla 250, på begäran av bandet, upp på scen och dansade till den sista låten. 2,5 timmars intim konsert med Mando Diao var över. Jag har heller aldrig sett fansen stråla så mycket. Det här kommer aldrig glömmas. Gustaf talade till Street teamet direkt, och sa att han älskade dom. (Det var då jag nästan grät, för jag vet hur sjukt jävla stort det är för dom).

Jag är verkligen glad för att jag fick möjlighet att åka dit. Glad för att jag har världens bästa jobb. Därefter var det iaf fest hela natten såklart. Bästa helgen på länge! Jag är så obitter nu va! Passar på att sända ut lite kärlek till de som förtjänar det (dvs Djurrättsalliansen, Morrissey, Sahar och lilla Linnéa 10 år)

Love on you!

Kang håller just nu i en intervju med en framtida praktikant. Fem in i samtalet hör jag praktikanten säga att han "skulle kunna gifta sig med MVC!". Strax efter lyser hans ögon upp, ögonbrynen skjuter 5 meter i höjden och smilet är ett faktum.

Nu är frågan:

MVC - Barnavårdcentralen?

eller

MVC - Model-View-Controller, ett designmönster som används inom systemutveckling?

Oavsett vilket det är så kan jag direkt konstatera - vi är nog inte särskilt lika jag och han.